Åren med Miljöcentrum och
Miljö o Framtid
av Björn O. Gillberg

ÅR: 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90

91 92 93 94 95 96 97 98 99 2000 01 02 03 04 05 06 HEM

1987

Saab i Malmö
    Regeringen lämnade i maj 1987 Saab tillstånd att bygga en bilfabrik i centrala Malmö på Kockums f.d. varvsområde. Därefter följde en villkorsprövning inför Koncessionsnämnden, som höll offentligt sammanträde i frågan i Malmö den 15 december.
    I en första etapp skulle endast en sammansättningsfabrik anläggas, som enligt Saab skulle släppa ut 70 ton lösningsmedel per år i samband med punktbättring, lackjustering och rostskyddsbehandling.
    I en andra etapp skulle karosserna hellackeras vid fabriken, varvid det totala lösningsmedelutsläppet skulle bli ca. 600 årston.
    Nämnden hade till att börja med att ta ställning till utsläppet av lösningsmedel från sammansättningsfabriken. Saab begärde att få driva verksamheten utan någon som helst form av reningsutrustning, vilket skulle resultera i ett utsläpp av 70 ton lösningsmedel per år.
    Miljöcentrum visade, som ombud för ett 20-tal malmöfamiljer, att detta utsläpp kunde minskas till ca. 15 årston genom rening av sprutboxarnas processluft. Årskostnaden för sådan rening skulle enligt Miljöcentrum bli ca. 7 miljoner kronor, vilket också Saab tvingades verifiera. Saab motsatte sig dock sådan rening med hänvisning till att kostnaden var för hög.
    Miljöcentrum visade, att årsutsläppet av lösningsmedel kunde sänkas till 5,5 ton, om Saab dessutom tog hand om det lösningsmedel, som dunstade från de färdiga bilarna, när rostskyddsmaterialet torkade. Det skulle kosta ytterligare ca. 13 miljoner kronor per år att sänka lösningsmedelutsläppet till 5,5 årston.
    Miljöcentrum hävdade att det var skäligt att Saab tvingades satsa ca. 20 miljoner kronor per år för att minska lösningsmedelutsläppet till 5,5 årston. Utslaget per tillverkad bil skulle kostnaden endast bli ca. 300 kronor.
    Miljöcentrum påminde om, att Saab hade fått varvet inklusive det stora varvsområdet gratis av staten och att markvärdet var 1-2 miljarder kronor.
    Saab hade vidare fått ett statligt lokaliseringsstöd på 200.000 kronor per person, som anställdes vid fabriken.
    Dessutom hade Saab fått rätt att kvitta framtida vinster av biltillverkningen mot varvets tidigare förluster. Förlustavdraget uppgick till ca. 1 miljard kronor!

    Koncessionsnämnden gick dock i huvudsak Saab tillmötes och gav bolaget tillstånd, att under en prövotid tills vidare få släppa ut 65 ton lösningsmedel per år. Fr.o.m. 1992 skulle utsläppet sänkas till 30 årston. Dessutom skulle Saab senast vid utgången av 1992 inkomma med förslag till slutliga utsläppsvillkor.
    Miljöcentrum överklagade beslutet till regeringen, som våren 1989 skärpte utsläppsvillkoret genom att slå fast, att utsläppet tills vidare fick uppgå till högst 30 ton lösningsmedel.

Insamling för Barsebäcksmålet
    I det s.k. Barsebäcksmålet krävde Miljöcentrum tillsammans med advokat Staffan Michelson år 1985 inför Malmö tingsrätt, att domstolen skulle förbjuda Barsebäcks gods, att sprida ogräsmedel i närheten av Bertil Hallbecks trädgård. Detta emedan Hallbecks trädgård vid flera tillfällen hade drabbats av s.k. sprutskador till följd av att ogräsmedel drev in trädgården, när godset sprutade sina åkrar.
    Målet förlorades inför tingsrätten. Det överklagades till hovrätten över Skåne och Blekinge.
    Huvudförhandling utsattes till våren 1987.
    Inför huvudförhandlingen begärde ägaren till Barsebäcks gods, greve Hamilton, att Hallbeck skulle betala grevens rättegångskostnader på 240.000 kronor. Detta var greven i sin fulla rätt till, eftersom Hallbeck hade förlorat målet i tingsrätten. Den förtidspensionerade och hjärtsjuke Hallbeck kunde omöjligt betala greven, som begärde indrivning via kronofogden. Hallbeck hotades av personlig konkurs. Därvid hade han inte kunna fullfölja sin process i hovrätten.
    För att kunna driva processen vidare gick Miljöcentrum ut med ett upprop till miljövänner. Man lyckades på några dagar få ihop pengarna. Processen kunde därigenom fullföljas i hovrätten.
    Men målet förlorades också i hovrätten, som bl.a. ansåg att jordbrukets behov av ogräsmedel gick före eventuella olägenheter, som kan drabba den enskilde.
    På ledarplats i Kvällsposten kommenterades domen med orden "Rättvisan i Malmö är tydligen inte bara blind utan också döv. Den ser inte miljöhoten och den hör inte alla de varningsord som nu måste tas på allvar. Den sover, vaggad till ro av Skånes jordbrukararistokrati".
    Hallbeck dömdes att betala greve Hamiltons rättegångskostnader i hovrätten med 175.279 kronor, som samlades in bland miljövänner. Målet fördes vidare till Högsta Domstolen, som dock vägrade prövningstillstånd.

Avesta Aluminium betalar skadestånd
    I juni 1986 stämdes Avesta Aluminium på skadestånd för tio grannfamiljers räkning. Bolaget hade under många år utsatt grannarnas fastigheter för svåra bullerstörningar och nedsmutsning genom stoftutsläpp.
    Företaget hade också överträtt Koncessionsnämndens bullervillkor och ej installerat den rökgasrening nämnden beslutat om.
    Bolagets VD åtalsanmäldes dessutom personligen för miljöbrott.
    Den 25 maj fälldes bolagets VD för miljöbrott till dagsböter. Samma dag fann bolaget för gott att frivilligt ersätta grannfamiljerna för de störningar, som skett under åren 1981-1986. Uppgörelsen innebar rejäl ekonomisk kompensation till samtliga familjer.

Grisfarmare ersätts för sprutskador
    Den 17 juli 1979 spred genom olyckshändelse ett besprutningsplan bekämpningsmedel över Gun och Kjell-Åke Perssons gård. Bekämpningsmedlet sögs via ventilationsluften in i familjens svinstallar.
    Efter olyckan drabbades grisbesättningen av svåra störningar. Besprutningsbolaget och dess försäkringsbolag vägrade att betala skadestånd till familjen Persson med hänvisning till att de ej kunde styrka att skadorna på grisbesättningen hade ett samband med besprutningen.
    Miljöcentrum kopplades så småningom in på ärendet. Dödlighetsdata hos grisbesättningen studerades för perioden 1976 t.o.m. juni 1981.
    En statistisk analys visade att den ökade frekvensen dödfödda och den ökade dödligheten bland kultingarna efter flygbesprutningen ej berodde på slumpen. Besprutningsbolagets försäkringsbolag gav därvid vika och betalade 1987 skadestånd till familjen Persson.

Miljöcentrum gör två TV-program
    Under hösten ställdes TV-programmet RekordMagazinet till Miljöcentrums förfogande. Genom Björn Gillberg fick man göra två program om aktuella miljöfrågor. Programmen väckte stor uppmärksamhet bland tittarna och övriga media.
    Det ena programmet inriktades på bilindustrins ointresse för att rena avgaserna och utsläppen från tillverkningen.
    Det andra programmet ägnades åt bekämpningsmedelsanvändningen inom jordbruket och samhällets slappa kontroll av jordbrukskemikalier.

Skadeståndsprocess mot Höganäsbolaget
    Under hösten kontaktades Miljöcentrum av ett stort antal höganäsbor, som ville ha hjälp med att få stopp på Höganäsbolagets störande stoftutsläpp.
    En utredning påbörjades i syfte att kartlägga, vad som egentligen släpptes ut från bolaget. Grönsaker, frukt och bär från ett stort antal trädgårdar insamlades för analys.
    Miljöcentrum och Michelsons advokatbyrå började också förbereda en skadeståndsprocess mot bolaget för 90 familjers räkning.


© M iljöcentrum 1999